Tankarna

Fy, usch, tvi, blä. Här nu igen?
ska det vara så svårt att aldrig mer finnas, förbaskade tankar. Jag orkar inte med er, låt mig få leva ifred. Jag, mig och mitt ego, ensamma i lagomheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0