Sitter under plasttaket på landet och bara lyssnar på lugnet, jätteskönt. Förut var landet ett riktigt hatobjekt, men nu så är jag helt förälskad i att man bara kan finnas här. Utan allt som får mina tårar att rinna, allt det som alltid stöter på mig hemma.

Det har varit gråmulet i stort sätt hela dagen och natten bestod av regn. Regnet lär snart börja falla igen, känns så, för nu börjar det mullra av åska och vinden tilltar.

...